söndag 12 september 2010

Familjetragedi

Ja, den här veckan har varit kantad av sorg och jag har bara inte orkat skriva nånting. Ibland får man en lite för stor skopa sorg och då är det lite svårt att resa på sig och bara gå vidare.

Gandalf har iaf varit en stjärna och drog maratonvagnen för andra gången i livet häromdagen. Jag hade hjälp av S, som skötte det med den äran. Vi tog en ridtur först, för att få bort den värsta överskottsenergin och trots att jag inte suttit på honom sen i april så var det inga problem.
Hemma igen byttes sadel mot sele och vi gick ut till vagnen. Först fick S leda G och jag drog vagnen bakom honom, vilket inte bekom honom det minsta! Sen gjorde vi halt och gick över skaklarna från alla håll, vilket var rätt trist sade G. Efter det fick han kliva in i skaklarna och vi drog vagnen åt honom när han gick emellan. Även detta tyckte G var rätt onödigt och trist så efter en bit gjorde vi halt och "spände för". Jag har skaklarna löst fastsatta så de i princip bara ligger i hållarna, och draglinorna sitter i säkerhetsspännen som jag har linor i handen till; ett ryck så lossnar båda draglinorna. Better safe than sorry.
S gick bredvid G fösta biten, men han tycker hon är en sån där "lattjo liten pryl" och går och snusar och har sig med henne, så jag fick säga till henne att gå längre bak. Då blev G en orm som undrade var hans leksak tagit vägen *fniss*. Vi körde bort till hagen och skulle vända där, vilket G tyckte var lite svårt så S fick hjälpa till lite.
Väl ute ur hagen igen gick vi förbi stallet och jag sade åt S att hoppa upp bakpå vagnen, dock ff med longerlinan i handen. Vi gick nerför en rätt brant backe och nedför den skulle jag vända, och kom ihåg att lägga på pisken som vändande hjälp och VIPS! gjorde hästen en jättefin vändning. Om bara matte har tankarna med sig så går det bättre. När vi kom till uppförbacken tänkte jag att det kanske skulle bli lite jobbigt för G, det var trots allt tvä människor och en vagn att dra på, men han bara knegade på uppför backen utan en enda smackning från min sida.
Framme vid stallet blev det KLICK och godis och massor med beröm från världens stoltaste matte!
Bild på busig Gandalf från tidigt i våras =)

3 kommentarer:

  1. Härligt!!! Att det går framåt... Det behövs sådana glädjeämnen om det är jobbigt annars... Jag vet!!! Gläds åt det som glädjer, stora kramar

    SvaraRadera
  2. Så kul att ni kommit igång med körningen igen!
    Klart han är en stjärna G med tanke på ert fina grundjobb!
    Ta hand om dig!

    SvaraRadera

Lämna gärna en tanke, fundering eller fråga!